Monday, August 18, 2014

Jutteletko sinä hevosesi kanssa?

Ai että mä tykkään Thorin isosta masusta ja lihaksekkaamasta olemuksesta. 
Olen aina jutellut eläinteni kanssa jopa siihen pisteeseen asti, että sukuni on ollut hieman huolestunut mielenterveydestäni.

Hevosen kanssa voi kommunikoida monella tapaa, mutta ei se äänikään ole huono lisä kaikille muille avunannoille.

Eilen oli kyllä omat avut hieman hukassa Petran estetunnilla. Voi Thor parkaa joka joutuu kyyditsemään tällaista tätiratsastajaa esteiden yli. Hevoseni lihakistolle taas hyppely ei tehnyt muuta kuin todella hyvää ja kuten Manolo Mendez toteaa Hippsonin artikkelissa "Dressyrhästar skulle ha stor glädje av att få hoppa mer": 

"Det är ofta så att man antingen är bra på unghästar eller på Grand Prix-hästar, sällan både och. Varför inte? Jag själv har valt att skaffa mig erfarenhet från så många områden som möjligt – dressyr, hoppning, de högre skolorna, tjurfäktning, cutting och polo. Att se och ta in, att skapa en erfarenhetsbank, är ovärderligt. Dressyrhästar skulle till exempel ha stor glädje av att få hoppa mer. Ett högt hinder kräver mer kraft i bakbenen än piaff och passage, och är på så vis utmärkt som kompletterande träning."

6 comments:

  1. Jo, jag pratar också med hästar! :) Och jag måste säga att det är min tur, eftersom jag redan före någon ens visste att hästen var blind hade märkt att den lugnar sig märkbart då jag pratar med den. Så här efteråt förstår man ju bra varför; hörseln kompenserar synen. Men skulle jag inte ha pratat med den så skulle jag knappast ha fortsatt rida den (eftersom den var så nervös), och då skulle jag aldrig ha fått uppleva något så otroligt som det är att rida med en häst som inte ser.

    ReplyDelete
  2. Ja Malena tänk vilken otrolig historia ni har. Var det så att du kan rida helt normalt fast hästen inte ser alls mera? Behöver ni nån annan häst med tex i terrängen eller lyssnar hästen bara till dina hjälper? Hur märkte du att den blev blind förutom att den lugna ner sig när du prata med den?

    ReplyDelete
  3. En längre tid förstod vi ju nog att något var på tok, men trodde att den eventuellt såg dåligt med ena ögat eller något sånt. Speciellt då man skulle gå på nån smal stig eller över ett dike så förstod man att allt inte riktigt var som det skulle, hästen förstod inte alls vart den sku gå. Och så blev den lätt skrämd om man plötsligt kom nära den utan att den hört en. Så här efteråt verkar det ju självklart att den inte såg, men inte förstod man det då. Dessutom har hästen högst antagligen blivit blind gradvis, vilket gjort att den anpassat sig så bra. Och de andra hästarna är ju nog dens stora trygghet! Eftersom vi bara rider i terrängen har vi alltid en eller två andra hästar med. Det är nog nödvändigt. De andra hästarna fungerar väl lite som den blinda hästens "vita käpp". Men eftersom vi inte gör något desto mera avancerat än rider i terrängen så skulle jag nog säga att hästen fungerar ganska normalt, alla gångarter är möjliga!

    ReplyDelete
  4. Alltså så fantastiskt. Så ni kan gallopera helt normalt? Man sku ju tycka att hästen sku snubbla eller lättare falla omkull? Red ju Klöntten som blev blind på ena ögat men han hade ändå andra ögat att se med. Tycker bara det är så ofattbart tufft. Hästar måst ju på nåt sätt ha nytta av sina sensorer i sånt för kan på nåt sätt int se att människor sku kunna röra sig förblindade lika lätt eller vad har du för tankar om det?

    ReplyDelete
  5. Jo, vi kan galoppera, även om jag gärna bara gör det på långa rakor och på vägar där vi kan rida mitt på vägen. Eftersom jag ändå tänker på säkerheten och vill ha diket så långt från oss som möjligt.. Jag tror att hur en blind häst kan leva och anpassa sig mycket beror på hästens temperament och omgivning. Och på människorna; det är kanske en större sak för oss än det är för hästen. Gör vi det till ett problem så blir det ett problem. De här hästarna är ute året runt, 24/7, och jag skulle påstå att de annars också är ganska lugna och i balans (om man kan säga så). Och det vilken betydelse de andra hästarna har för den blinda hästen är säkert något vi inte riktigt kan förstå.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Säg int annat. Och just den betydelsen kan vi nog inte förstå. Vi kan nog int överhuvudtaget komma ens nära deras otroliga intuition och närvaro i nuet känns det som. Och det är ju just det som gör det så fantastiskt att få umgås med dessa otroliga djur:)

      Delete